|
I
Sverige har alla rätt att vara i naturen. Vi kallar det allemansrätten.
Allemansrätten är en förmån som inte finns i många andra länder.
Man kan också se den som en stor frihet. Men vår frihet får inte bli till
ofrihet för andra. Allemansrätten kräver ansvar och gott omdöme.
Vi får inte skada natur och djurliv, och vi måste visa hänsyn mot
markägare och mot andra människor ute i naturen.
Allemansrätten kan sammanfattas i orden
Inte störa – inte
förstöra.
Det finns begränsningar i Allemansrätten.
Naturreservat är den vanligaste skyddsformen. Där gäller oftast regler som
inskränker allemansrätten på något sätt. I många väl-besökta naturreservat
är syftet med reglerna främst att förebygga konflikter och därigenom värna
om naturens upplevelsevärden.
Lagskyddad natur.
Natur som är särskilt värdefull att bevara med hänsyn till växt
och djurliv, biologisk mångfald eller friluftsliv kan skyddas med stöd av
Miljöbalken. Naturområden med fornlämningar kan skyddas med stöd av
Kulturminneslagen. I friluftsområden kan särskilda regler gälla enligt
lokala ordningsföreskrifter. De särskilda regler som
gäller för allmänheten kan handla om exempelvis tältning, hund-hållning,
eldning, ridning och terrängcykling, men också om annat.
Vad som gäller framgår av
anslagstavlor i anslutning till området.
Stjärnan ger besked.
Symbolen för lagskyddad natur har formen av en sexuddig stjärna.
Den används för att markera gränser till områden som skyddats med stöd av
Miljöbalken. Den vita stjärnan kan vara målad på träd eller sitta på små
skyltar med blå bottenfärg. Den används ofta även på olika slags kartor,
till exempel turistkartor. Stjärnan betyder inte bara natur som är värd
att besöka, utan också att här gäller särskilda bestämmelser som kan sätta
allemansrätten ur spel.
Om du vill veta mer :
http://www.kramfors.se/ eller
http://www.naturvardsverket.se/allemansratten/
|